Ord & Begravningsfraser

A till Ö

Vi har samlat ord & begravningsfraser i bokstavsordning. Begrepp som kanske kan vara lite svåra att ha koll på eller behöver lite mer förklaring till vad de egentligen innebär.

Arvskifte

Dokument där man listar upp vad var och en av arvingarna får som sin del av arvet. Ett arvskifte skall vara godkänt av alla arvingar för att gälla, men är annars ett inofficiellt dokument som ej behöver skickas in till Skatteverket. Oftast vill banken ha det för fördelningen ska gå rätt till. Finns enbart en arvinge upprättas inget sådant dokument.

Arvsskatt

Arvsskatt betalades förr enligt en tariff för värdet om man ärvt något, den avskaffades den 1/1-2005.

Aska

Stoftet efter en avliden som blir kvar efter en kremation. Merparten av askan består av skelettets ben, en mindre del kommer från kistan.

Askgrav

En liten skötselfri grav för aska, oftast med plats för två personer. En askgrav kan oftast inte förses med någon annan gravvård än den lilla namnplatta som hör till graven eller liggande gravsten i ett specifikt mått. Blommor och ljus placeras på särskilt angiven plats. Askgraven uppstod som ett mellanting mellan urngrav och den anonyma minneslunden.

Askurna

Eller kort och gott urna är ett förvaringskärl för askan efter en avliden. Normalt på 4,6 liter. Materialet i en askurna finns i två kategorier: förgängligt och oförgängligt. Förgängligt material bryts ned inom 15 år i jord. Oförgängliga är de urnor som inte bryts ner på väldigt länge om någonsin.

Avliden

En människa som inte längre lever. Synonymer till avliden är: insomnad, hädangången, bortgången m.fl.

Avsked

Den del i begravningsakten då släkt och vänner går fram till kistan och tar ett sista farväl av den avlidne. Vid avskedet kan man säga några ord tyst till den döde eller högt så att alla hör. I samband med avskedet läggs eventuell handbukett på eller vid kistan. Under avskedet kan det vara antingen tyst eller spelas musik.

Balsamering

Att balsamera innebär att preparera den dödes kropp, inre organ och blodbanor så att förruttnelsen förhindras. Detta av hygieniska skäl för att hindra den döda kroppen från förruttnelse innan begravningen. Balsameringen i Sverige är enklare med syfte att uppskjuta förruttnelsen snarare än att helt förhindra den. Oftast balsamerar vi i Sverige enbart personer som av någon anledning inte blir begravda inom den stipulerade 30-dagars perioden som lagen föreskriver, eller avlidna som ska transporteras långväga.

Barnbegravning

Ca 1% av de avlidna är under 18 år. Spädbarnets begravning skiljer sig från barn och ungdom genom att barnet ännu inte har egen bekantskapskrets. Barn och ungdomar sörjs av kamrater på dagis, lekis och skolan liksom av vänner i olika föreningar.

Begravning

De moment som leder till att en avliden person läggs i en grav. Begravningen kan indelas i följande moment: Bisättningen, begravningsceremonin (med eventuell minnesstund) samt gravsättningen.

Begravningen har ägt rum

Uttryck i dödsannonsen. Anledningen är ofta att efterlevande vill vara ostörda och därför inte satt ut dödsannonsen förrän begravningen är över. Läs även om begravning i enskildhet.

Begravning i annan ordning

Begravning då ceremonin följer en annan (religiös) ordning än Svenska Kyrkans ordning.

Begravning i borgerlig ordning

Begravningsceremoni utan någon som helst religiös ordning. Se Borgerlig begravning.

Begravning i enskildhet

Uttrycket betyder att begravningsceremonin och eventuellt gravsättningen, sker endast med de närmaste närvarande. Uttrycket är idag synonymt med ”begravning i stillhet” och ”i kretsen av de närmaste”.

Begravning i stillhet

Läs om begravning i enskildhet. Uttrycket är idag synonymt med begravning i enskildhet eller begravning i kretsen av de närmaste. Begravning i stillhet användes förr när brottslingar och folk som begått självmord begravdes anonymt utanför kyrkogårdsmuren.

Begravning i Svenska Kyrkans ordning

Begravningsceremoni som följer Svenska Kyrkans ordning, som regleras i Svenska Kyrkans handbok. Ordning är precis som det låter ett fast upplägg eller ramverk för hur akten ska gå till, lite går att justera så som antalet psalmer och musikaliska inslag.

Begravningsakt

Synonymt med begravningsceremoni, oftast benämner man de religiösa begravningarna begravningsakt och de borgerliga begravningsceremoni.

Begravningsavgift

Avgift, eller skatt baserad på inkomsten, vi betalar för att få en gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år, gravsättning, gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav, vissa transporter efter begravningen, med undantag av transport för gravsättning utanför ordinarie område. Kremering är även inkluderat i begravningsavgiften.

Begravningsbil

Specialanpassad bil som registrerats för transport av avlidna personer i kista eller på bår.

Begravningsbyrå

Ett företag för varor och tjänster i samband med någons död och begravning. Där du kan få hjälp med allt praktiskt som måste ordnas, iordningställandet av den döde, transporter, begravningsceremoni, minnesstund och gravsättning mm. Samt hanterar de administrativa, ekonomiska och juridiska uppgifterna.

Begravningsceremoni

Synonymt med ”begravningsakt”. Det tillfälle eller högtid då man tar avsked av den avlidne.

Begravningsceremoniel

Den ordning som begravningsceremonin följer. Ordet används ibland i programkort eller minnesalbum för att beskriva själva begravningsakten.

Begravningsentreprenör

Person äger en begravningsbyrå. Ibland används uttrycket slarvigt för anställda som på olika sätt förbereder och arbetar med begravningar, dessa kallas för begravningsrådgivare.

Begravningsförordningen

Förskrifter i Svensk lag ( SFS 1190:1147) som ansluter till Begravningslagen. I begravnings-förordningen detaljregleras frågor om gravbrev, gravdjup, delning av aska, medling vid tvister om kremering och gravsättning, krav på kista, tidsfrister, utförsel av stoft och aska från Sverige m.m.

Begravningsförrättare

Samma sak som officiant.

Begravningsförsäkring

Vissa liv- och olycksfallsförsäkringar kan innehålla ett belopp som är avsett att användas till begravningen. Finns även en försäkring som tecknas via begravningsbyråerna när man lever och som faller ut till dödsboet alternativt genom förordnande direkt till begravningsbyrån, för att täcka begravningskostnaderna. Inte sällan får dödsboet ändå lägga till pengar för att täcka hela kostnaden.

Begravningsgudstjänst

Begravningsceremoni i Svenska Kyrkans ordning.

Begravningsgäster

Släktingar, vänner, bekanta m.fl. som förutom de närmast anhöriga kommit till begravningsceremonin och följer ibland också med på eventuell efterföljande minnesstund.

Begravningshjälp

Ekonomiskt bidrag för begravningskostnaderna. Idag avses med uttrycket oftast det bidrag som kommunen beviljar dödsbo som helt saknar tillgångar. I Helsingborgs kommun är den maximala summan för bistånd ett halvt prisbasbelopp. Summor som överstiger får beställaren betala själv.

Begravningskaffe

Minnesstund där det bjuds på kaffe med kakor och eller tårta.

Begravningskapell

Lokal på begravningsplatsen som är avsedd för begravningsceremonier. Begravningskapellet tillhör oftast den kyrkliga församlingen eller kyrkogårdsförvaltningen. De flesta kapell upplåts för begravningar oavsett om ceremonin sker i Svenska Kyrkans ordning, annan religion eller borgerlig begravning. Att låna denna lokal för begravning ingår i begravningsavgiften och är betald via skatten som svensk medborgare.

Begravningskostnad

Kostnad förknippad med begravning. Såsom kista, urna, transporter, dekorationer på kistan och i kyrkan/kapellet, handbuketter, dödsannons, förtäring och andra minnesstundskostnader, sång- och musiksolister, begravningsbyråns arbetskostnader, gravsten bouppteckning och arvskifte.

Begravningslagen

Begravningslagen (SFS 1990:1144) reglerar bl.a. samhällets skyldigheter att hålla begravningsplats, anmälan om dödsfall, gravsättning och kremering, flyttning av gravsatt stoft / aska, gravrätt mm. Se även Begravningsförordningen.

Begravningslokal

Lokal där en begravningsceremoni kan äga rum. En begravningsceremoni kan ta plats var som helst, om det inte väcker anstöt hos omgivningen. Oftast menar man en lokal inomhus, men det möter inget hinder att begravningen äger rum utomhus. Inom vissa religioner ställs vissa krav på lokalerna. En begravningsceremoni kan också förrättas ute på kyrkogården vid graven. En kyrklig begravning kan ske i annan lokal under förutsättning att officierande präst godkänner detta. Vid borgerlig begravning ställs inga formella krav på lokalen. Det innebär att begravningsceremonin kan ske i hemmet, i trädgården, vid stranden, i allmän samlingslokal mm. Det vanligaste är dock att utnyttja krematoriekapellen. Att en borgerlig begravning sker i religiös lokal är normalt inte naturligt men teoretiskt möjligt efter tillstånd från kyrkan och betalning. Frireligiösa begravningar sker ofta i frikyrkans egna lokaler, krematoriekapellen kan också användas även då.

Begravningsmetod

Synonymt med begravningsskick eller begravningsform.

Begravningsmusik

Musik som spelas vid begravningar. Inom Svenska Kyrkan finns ramar för vad som anses vara lämplig musik vid en begravningsgudstjänst och väljer man en begravning enligt deras ordning får detta respekteras. Det är prästen och kyrkomusikern som avgör vad som kan spelas eller sjungas, enligt personlig uppfattning. Om önskemålen om viss musik inte stämmer överens med kyrkans ordning, finns det alltid en möjlighet att förlägga icke kyrklig musik till eventuell minnesstund. En borgerlig begravning saknar bestämd ordning och är således är fullständigt fri till sin form. Det innebär exempelvis att anhöriga kan välja precis vilken musik som helst.

Begravningsordning

Med begravningsordning menas den ordning som begravningsceremonin följer. Vanligtvis talar man om tre olika ordningar: Svenska Kyrkans ordning, Annan ordning och Borgerlig ordning.

Begravningsplats

Område för förvaring av avlidnas kvarlevor, främst kyrkogård eller annat gravområde. En allmän begravningsplats är anordnad av församling inom Svenska Kyrkan eller kommunen. En enskild begravningsplats skiljer sig från allmän. Enskilda begravningsplatser får anordnas av trossamfund eller stiftelser som har fått tillstånd till det.

Begravningsprocession

Under högtidliga former följa den avlidne till graven, antingen till fots eller i följefordon efter kistan. Kistan bäres eller transporteras med hjälp av fordon.

Begravningspsalm

Psalm som spelas och sjungs på begravningar. Vanliga psalmer på begravningar är ”Härlig är jorden”, ”Blott en dag” m.fl.

Begravningsreferat

Referat från en begravning i synnerhet på dagstidningens familjesida. Upplysning om medverkande officianter, griftetal och ordning.

Begravningsritual

Synonymt med religiösa begravningsceremonier som följer en specifik ordning.

Begravningsrådgivare

Yrkesbenämning på begravningsbyråmedarbetare med uppgift att ta hand om de efterlevande samt att ge råd och ordna begravningsbeställningen, dvs kundmottagare eller beställningsmottagare. Se även representant.

Begravningsskick

Begravningsskick avser för det mesta olika gravskick och ibland olika typer av begravningsceremonier.

Begravningstal

Tal till den avlidne eller de efterlevande i samband med begravningen.

Begravningstid

Tidpunkten -dag, datum och tidpunkt- för begravningsceremonin.

Begravningstradition

Lokala eller religiösa rutiner för begravningar på en viss ort eller i en viss kultur.

Begravningståg

Synonymt med begravningsprocession.

Begravningsverksamhet

Olika åtgärder i samband med förvaltningen av begravningsplatser. Exempel på åtgärder är gravöppning, kremation, gravsättning, gravskötsel mm.

Bisättning

Att flytta den avlidne från ett bårhus till ett kapell eller kyrka i väntan på begravningen. I samband med bisättningen görs den döde i ordning, kammas, kläs, eventuellt sminkas och läggs i sin kista, så kallad svepning. Kistan med den avlidne sätts in i ett förvaringsrum: bisättningslokal.

Bisättning är alltså när man pysslar om och lägger den avlidne i kistan. Det sker givetvis med den yttersta respekten och med värdighet. Det går till på följande vis: vi hämtar kistan som valts ut och kör till bårhuset. Väl på bårhuset tvättar vi den avlidne om det behövs sedan klär vi på denne. Påklädningen kallas för svepning. Antingen med den avlidnes egna kläder som de anhöriga sett ut eller med svepskjorta som kistleverantören försett oss med. Sedan lägger vi ner den avlidne i kistan. Detta kallas för kistläggning. Ofta vill de anhöriga att någon liten personlig sak ska följa med i kistan inför den sista vilan, vilket går bra. Om den avlidne ska kremeras får man dock inte lägga ner saker med metall i då detta kan försätta kremationsugnarna ur funktion.

Om visning önskas i samband med bisättningen eller om de anhöriga vill ha visning i samband med begravningsceremonin så brukar vi även lägga på en liten aning makeup. Detta är givetvis inget måste. Ibland är det heller ingen bra idé att ha visning, speciellt inte om det gått mer än 14 dagar sedan dödsfallet men det bestämmer de anhöriga helt själv. Efter bisättning, svepning och kistläggning kör vi ut till bisättningslokal som tillhör den avlidnes församling. Där förvaras kistan med den avlidne fram tills begravningsceremonin.

Bisättningen kan vi göra så fort vi fått kännedom om den avlidne och vart denne finns. Vi hör med bårhuset om den avlidne kan svepas och kistläggas. Om en avliden ska obduceras kan det ta lite tid innan dödsorsaken fastställts och då får vi vänta. Det går ändå utmärkt för de anhöriga att planera och boka själva begravningen under tiden. Vi hjälper dig gärna göra en personlig och vacker ceremoni, vi skräddarsyr lösningar efter dina och den avlidnes önskemål med värdighet.

Bisättningsbärare

De bärare (oftast två) som krävs för att lyfta kistan i och ur bilen i samband med bisättningen.

Bisättningslokal

Lokal med kylmöjlighet, för förvaring av avlidna i kistor i väntan på begravningsceremoni eller gravsättning. Bisättningslokaler finns oftast i direkt anslutning till kyrkolokaler och begravningskapell.

Blomsterförteckning

Förteckning med avskrift av kort och band på kransar och sorgbuketter runt kistan under begravningsceremonin. Detta sätts in i minnesalbumet, fotografier följer sedan i samma ordning som förteckningen.

Blästrad text

Inskriptionsmetod på gravstenar där texten och ornamenten sandblästras in i stenen.

Borgerlig begravning

Borgerlig begravning är en begravningsceremoni som inte styrs av något regelverk. Ceremonin är helt fri till sin form. Innehållet bestäms av de efterlevandes, eller den avlidnes önskan. Ceremonin kan innehålla religiösa inslag helt, delvis eller inte alls. I allmänhet menar man med begreppet borgerlig begravning en ickekyrklig begravningsceremoni. Borgerliga begravningar blir allt vanligare.

Bortgången

Synonymt med död och avliden.

Bodelning

Uppdelning av gemensam och enskild egendom mellan makar eller sambor.

Borgerlig ordning

Se Borgerlig begravning eller Begravningsordning.

Bouppgivare

Den som bestämmer tid och plats för bouppteckningsförrättningen och uppger de tillgångar och skulder som den avlidne lämnat efter sig.

Bouppteckning

Förteckning över tillgångar och skulder i dödsboet för dagen den avlidne gick bort. Bouppteckningen skall skickas in och registreras hos Skatteverket.

Bouppteckningsförrättning

Möte där dödsbodelägarna kallas för att gå igenom förutsättningarna för bouppteckningen.

Boutredning

Dödsbodelägarnas omhändertagande och avveckling av dödsboet, detta innebär att man betalar skulder, begär in fordringar, säger upp abonnemang osv.

Boutredningsman

Utomstående person från en begravningsbyrå/jurist/advokat, som i delägarnas ställe ta hand om förvaltningen av dödsboet.

Bovårdare

Ålderdomligt uttryck för anhörig som tar hand om det som brådskar efter dödsfallet, exempelvis tömma kylskåp och stoppa autogiron.

Bröstarvingar

Närmaste arvingar, barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv.

Bår

Äldre benämning på kistan med den avlidne i kyrkan eller kapellet. Där av bårhus. Numera betyder exempelvis sjukbår, som kan bäras och transportera sjuka, skadade och döda.

Bårbil

Benämning på begravningsbil. Oftast som i första hand är avsedd för transport av avlidna på bår, exempelvis de bilar som används vid s.k. polishämtningar.

Bårhus

Lokal för omhändertagande av avlidna. Landstingen och kommunerna svarar för de flesta svenska bårhusen, oftast finns de på eller bredvid sjukhus. Dessa inrymmer kylrum för förvaring av döda, svepnings- och visningslokaler och i vissa fall utrymmen för obduktioner av de avlidna.

Bårhämtning

Att hämta den avlidne med bår. Bårhämtning sker oftast då den avlidne ska föras från dödsfallsplatsen, som kan vara i hemmet eller på vårdhemmet t.ex., till närmaste bårhus för förvaring i väntan på att kistläggning ska ske.

Bårkapell

Kapell som spänns över båren vid transport av avliden. Kapellet som skyddar båren för insyn, är oftast tillverkat av textilt- eller plastmaterial.

Bårlakan

Lakan som används vid transport av avlidna på bår. Lakanet läggs runt den avlidne.

Bårtransport

Biltransport av avliden på bår, se bårhämtning.

Bårtäcke

Vävd eller broderad textil som numera under begravningsceremonin läggs över kistan. Oftast används bårtäcket numera för att dölja en enklare kista. Vid lån av kyrkans bårtäcken får man inte lägga blommor på kistan, dock går detta bra vid lån av Evighetens Vilas eget täcke.

Bårvagn

Ställning på hjul avsedd för bårar som finns på Bårhusen. Bårvagnar används för att underlätta hanteringen av avlidna liggandes på bårbricka.

Bärare

Personer som bär kistan vid bisättning, transport, begravningsceremoni eller gravsättning.

Bärare vid begravning

De bärare som krävs för att kistan skall kunna bäras in i kyrkan eller kapellet samt ut ur detsamma i samband med begravningsceremonin. Dessa bärare bär också kistan med den avlidne till graven där de sänker ned den.

Bärarlag

De professionella bärare som i procession under begravningsceremonin, bär kistan med den döde ut ur kyrkan eller kapellet fram till graven och där sänker den.

Chaufför

Person som arbetar på eller för begravningsbyrå eller transportföretag, vars uppgift är att transportera avlidna i kista/på bår. I chaufförens uppgifter ingå även kistläggning och svepning.

Civil begravning

Samma sak som borgerlig begravning.

Defilering

Även kallat avsked på begravningsceremonin då anhöriga och samtliga begravningsgäster går fram till kistan för att ta farväl av den avlidne. I samband med defileringen spelas ibland stilla orgelmusik/piano/inspelad musik och man lägger de blommor, s.k. handbuketter på eller bredvid kistan.

Deposition

Pengar för den egna begravningens räkning, insatt på särskilt konto i bank ofta med begravningsbyråns hjälp. Med depositionen finns oftast en nedtecknad önskan om hur begravningen ska ske.

Digital sanering

Hur gör man då med sociala medier? Många tänker inte på att de lämnar digitala fotspår efter sig och att det ibland kan vara bökigt att ta bort eller göra om konton på sociala medier när man går bort. Här under följer lite information om de vanligaste sociala medierna. Det är faktiskt inte alla konton som går att ta bort av anhöriga.

Vill du som anhörig ta bort eller omvandla ett konto på egen hand så förser Evighetens Vila Er med dokument. Dessa styrker din rätt som efterlevande och/eller person med rätt att handha dödsboet samt papper som intygar att den avlidne du representerar faktiskt är död.

Vill du som anhörig att Evighetens Vila sköter den digitala saneringen på sociala medier så är det också möjligt. Då får du som närmast anhörig skriva på en fullmakt att Evighetens Vila representerar dödsboet och tar hand om det som går att göra.

Facebook låter oss bestämma vem som får hantera eller stänga ner kontot efter att man avlidit. Under ”Allmänna kontoinställningar”, ”Hantera konto” kan du också välja en efterlevande kontaktperson. Anhöriga kan välja minneskonto eller radera kontot efter att ha styrkt sin rätt att företräda dödsboet. Instagram fungerar på motsvarande sätt. Twitter-konton kan inaktiveras genom särskilt formulär. Snapchat, Whatsapp, Google och Youtube har egna regler för kontohantering efter dödsfall.

Direktkremering

Direktkremering är när de anhöriga eller i sällsynta fall Kommunen beställer en kremering utan föregående begravningsceremoni. Detta betyder att den avlidne kistläggs i svepskjorta och transporteras till krematorium för att kremeras. Direktkremering är inget hinder för att begravningen sedan hålls över urnan om man så önskar.

Dissenterskatt

År 2000 försvann dissenterskatten och ersattes då med begravningsavgiften.

Donation organ

Donation avseende organ och vävnader. De flesta avlidna kan bli aktuella som donatorer av organ och vävnader för transplantation eller medicinska ändamål.

Dubbar

En gravsten förankras oftast på en delvis nedgrävd sten- eller betongsockel med stift, så kallade dubbar.

Dubbelurna

En urna med plats för två avlidnas askor, i första hand makar.

Dö

Att dö är samma sak som att avlida.

Dödfödd

Ett barn eller foster som är fött utan livstecken.

Dödförklaring

Domstolsbeslut att en försvunnen person skall anses vara död.

Dödgrävare

Äldre benämning för personal inom kyrkogårdsförvaltningen som bland annat öppnar och återfyller gravar.

Dödsannons

Annons i dagstidning eller på nätet som informerar om att någon avlidit.

Dödsannonssymboler

Symbol i dödsannonsen passande den avlidne och dennes intressen.

Dödsattest

Gammal benämning för dödsorsaksintyg.

Dödsbegreppet

Bestämmelser för när en människa betecknas som död.

Dödsbevis

Ett intyg på att en person är död.

Dödsbo

Allt en avliden ägde och dennes skulder ingår i ett dödsbo.

Dödsboanmälan

Ett alternativ till bouppteckning när tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnader och andra kostnader kring dödsfallet.

Dödsbodelägare

Delägare i dödsboet, till exempel efterlevande make, sambo, arvingar och testamentstagare.

Dödsbud

Underrättande om att någon är död.

Dödsbädd

Där den avlidne dog och ofta ordnas till i väntan på de efterlevandes besök och farvältagande.

Dödsdag

Datum då dödsfallet ägde rum.

Dödsfall

Samma sak som någons död.

Dödsfallsanmälan

Att informera om ett dödsfall, ofta till myndigheter eller försäkringsbolag.

Dödsfalls- och släktutredningsintyg

Intyg från Skatteverket som visar vilka som är närmast anhöriga efter en avliden person.

Dödsfallsplats

Platsen där någon dog.

Dödsgåva

Gåva som mottagaren får först efter givarens död och som måste vara nedtecknad i testamente.

Dödshjälp

Att av medlidande hjälpa någon i plågor att dö.

Efterlevande

De som den avlidne lämnar efter sig: familjen, släkten och bekantskapskretsen.

Eldbegängelse

Ett annat ord för kremation.

En sista hälsning / ESH

Vanlig hälsning på kort eller band i kransar och sorgbuketter.

Enskild begravningsplats

Läs mer under begravningsplats.

Ett sista tack och farväl / ESTOF

Vanlig hälsning på kort eller band i kransar och sorgbuketter.

:

Familjegrav

Gravplats med flera gravar och utrymme för flera stoft (kistor) eller askor (urnor). Förr menade man att familjen eller släkten själva köpt en grav för syftet, numera då gravrätterna är gratis är de även en familjegrav om fler får plats.

Flaggregler sorg

Primärt är det sorgehuset som flaggar, men även andra som vill visa sin sorg får lov, exempelvis på den dödes arbetsplats. Flaggan hissas på halvstång vid två tillfällen antingen på dödsdagen eller dagen efter, och sedan på begravningsdagen innan begravningen skett. När begravningen är över (samma dag) hissas flaggan i topp igen. Först ska flaggan hissas i topp och sedan halas ner till 2/3 av flaggstångens höjd. På fasadstänger ska flaggan befinna sig mitt på stången, innan flaggan halas ned ska den först upp i topp.

Finhuggen yta

Finhuggen ytbehandling på gravsten. Stenen bearbetades ofta manuellt så att en slät men naturlig yta uppnåddes.

Fysisk död

Död enligt dödsbegreppet, personen är död i egentlig mening. I motsats till socialt död.

Förgängligt material

Förgängligt material är sådant som förintas inom 15 år i en jordgrav t.ex. svartplåt, trä, träfiber, stärkelsemassa, sand, bark m.m. Motsatsen till detta är oförgängligt material.

Förning

En numera utdöd tradition, förningen bestod av olika sorters kalasmat, ungefär som ett knytkalas som skickades i förväg till minnesstunden. Man organiserade förningen så att inget skulle fattas.

Förordnande

Nedtecknad sista vilja hur någon önskar att begravningen skall ordnas och utformas rent praktiskt. Kan även vara en juridisk skrift om vem som ska ärva vad i testamente, eller ekonomisk avsättning av medel till begravningen hos bank eller tecknande av liv- eller begravningsförsäkring.

Förrättningsmän

Två personer utanför dödsboet, kunniga och trovärdiga som upprättar bouppteckningen.

Giftorätt

Hälften av makarnas gemensamma tillgångar som finns kvar när skulderna dragits av. (Nettotillgångar)

Gravanordning

Gravvårdar, gravöverbyggnader, stenramar, staket eller liknande på en gravplats.

Gravform

Samma sak som gravtyp och gravskick.

Gravplats

Plats för en/flera gravar på begravningsplats/kyrkogård. En gravplats med utrymme för flera gravar kallas för familjegrav eller släktgrav.

Gravrätt

Den rätt som finns när en gravplats på en allmän begravningsplats lånas till någon för gravsättning. Detta ”lån” sker om 25 år per gång om man inte missköter eller säger upp sin gravrätt/gravplats. Går att förlängas eller överlåtas till annan familjemedlem.

Gravskick

Med gravskick kan både begängelseform eller gravtyp menas.

Gravstensrenovering på plats

När man rengör, eventuellt fyller i bokstäver, förseglingslackar dessa och vaxar stenen så att den ser fin ut igen. Detta sker på kyrkogården så att stenen aldrig lämnar sin plats eller riskerar att gå i sönder i transporter och lyft utan i stället blir varsamt renoverad när vädret tillåter.

Gravsättning

Placering av stoft eller aska på en bestämd gravplats samt nedgrävning eller spridande av aska i minneslund eller på någon annan plats.

Gravsättningsintyg

Inlämnas via anhöriga eller begravningsbyrån till Svenska Kyrkan då man bestämt var en avliden ska läggas för sin sista vila, detta intyg fås via Skatteverket för att garantera att den avlidne blir gravsatt. När kyrkogårdsförvaltningen/pastoratet registrerat vart den avlidne ska vila och den avlidne slutligen är gravsatt skickas detta åter, ifyllt till Skatteverket.

Gravtyp

Kistgrav, urngrav, kolumbarium, asklund och minneslund är exempel på olika gravtyper eller gravformer.

Handbukett

Den ros eller lilla bukett som man lägger på eller vid kistan vid avskedstagande under begravningsakten/begravningsceremonin.

Halvstång

Se flaggregler.

Huvudman

Församling inom Svenska kyrkan eller kommun som skall anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst område.

I kretsen av de närmaste

”I kretsen av de närmaste” är ett utryck som beskriver samma sak som ”begravning i enskildhet”.

Ingångsmusik

Orgelmusik eller inspelad musik som inleder begravningsgudstjänsten/begravningsceremonin. Under ingångsmusiken kan anhöriga och begravningsgäster ta plats i kyrkan/kapellet.

Ingångspsalm

Psalm som inleder en gudstjänst exempelvis begravningsgudstjänsten. I Svenska kyrkan föregås ingångspsalmen ofta av ett längre orgelpreludium, så kallad ingångsmusik.

Jordbegravning

En begravning där kistan med den avlidne gravsättes i jorden i samband med ceremonin. Detta är samma sak som kistbegravning. Motsatsen är kremationsbegravning där den avlidne gravsätts först efter kremation.

Jordfästning

Ett formellt ord för begravning eller gravsättning.

Jordgrav

Jordgrav är som det låter en grävd grav i jord, avsedd för kistor eller urnor. Oftast syftar man på en kistgrav – inte urngrav- när begreppet används. En kistgrav kan också vara en gravkammare.

Katafalk

Fundament/upphöjt underlag för kistan att stå på vid begravningsceremonin.

Katafalktäcke

Ett annat ord på bårtäcke, se bårtäcke.

Kistbegravning

Samma som jordbegravning, men kan även vara gravsättning i en kistkammare.

Kistbukett

Det blomsterarrangemang som läggs ovanpå kistan för att smycka denna. Se även kistdekoration.

Kistdekoration

Ett blomsterarrangemang som läggs ovanpå kistan för att smycka denna. De närmast anhöriga bestämmer hur den ska se ut, oftast skriver man en sista hälsning till den avlidne på band som sätts fast i dekorationen. Man skriver på det andra bandet namnen på dem som står närmst i ordningen maka/make, äldsta barnet + respektive osv. En kistdekoration utgör en stor del av floristernas sorgbinderi. Man kan välja blommor eller speciella kulörer på kistdekorationen för att hedra den avlidne, t.ex. vitt och blått för en grekisk ättling eller rött och blått för en stor HIF-entusiast.

Kistgrav

Gravplats för kistor, där ryms oftast även flera askurnor. Vanligast i Sverige är kistgravar nedgrävda i jord, men även gravkammare förekommer, dock sparsamt.

Kistläggning

Det moment då begravningsbyrån åkt till bårhuset med kistan för att iordningställa den avlidne, klä, kamma, eventuellt sminka och slutligen bädda ner denne i sin kista.

Kondoleansblomma

En bukett som man skickar till sorgehuset för att visa deltagande och beklaga förlusten. Denna bukett sändes när man fått vetskapen om dödsfallet, dock innan begravningen.

Konfessionslös begravning

Samma som borgerlig, medborgerlig eller civil begravning.

Konkursförvaltare

Person utsedd av Tingsrätten som övertar dödsboets förvaltning om tillgångarna inte täcker skulderna.

Kremation

Se kremering.

Kremationsintyg

Handling som utfärdas av Skatteverket -efter att läkare skickat in dödsbeviset- och krävs innan kremation kan ske och intygar att kremation eller gravsättning kan ske utan hinder.

Kremationsjournal

En handling från Krematoriet som styrker identiteten av askan samt intygar att den avlidne verkligen blivit kremerad. Denna handling fraktas alltid tillsammans med askan. När askan transporteras utomlands måste sedan kremationsjournalen sändas tillbaka till krematoriet inom 14 dagar, med påskrift att askan hamnat på slutdestinationen. Inom landet sköts detta av de olika pastoraten och kyrkogårdsförvaltningarna. I sista ledet är det Skatteverket som får in uppgifterna och registrerar detta.

Krematoriekapell

Begravningskapell i anslutning till ett krematorium där både troende och borgerliga begravningceremonier hålls. Att låna ett kapell för en begravningscermoni är kostnadsfritt och ingår i vår begravningsavgift som Svensk medborgare.

Krematorium

Anläggning/byggnad för kremering av avlidna. I krematoriet finns en eller flera ugnar där förbränningen av de avlidna i kistor tar plats. Oftast finns det krematoriekapell i anslutning till krematoriet.

Kremering

Förbränning av stoftet efter en avliden. Samma sak som eldbegängelse eller kremation. Kremeringen sker i särskild krematorieugn på krematorium. Kremeringen genomförs vid ca 800 – 1000 grader och tar normalt ca 1,5 timme.

Kundmottagare

Benämning på begravningsbyråmedarbetare med arbetsuppgift att ta hand om de efterlevande samt att ge råd och ta emot och utföra begravningsbeställningen. Samma sak som begravningsrådgivare och beställningsmottagare. Se även representant.

Kvarlåtenskap

Det en avliden lämnar efter sig i form av lösöre, egendom, värdepapper m.m. Kvarlåtenskapen ärvs av de efterlevande arvingarna eller om sådana saknas Allmänna Arvsfonden.

Laglott

Då en bröstarvinge t.ex. ett barn till en avliden är den som ärver, är enbart hälften av den avlidnes tillgångar en laglott, d.v.s. en garanterad andel av arvet. Andra halvan kan den avlidne ha testamenterat bort om denne så önskat. Finns fler barn så är laglotten fortfarande 50% men därefter uppdelat på antalet syskon.

Legala arvingar

Legala arvingar går i ordningen: 1. Efterlevande maka 2. Gemensamma barn/adopterade barn (bröstarvingar) 3. Barnbarn. När det saknas barn är det: 1. Efterlevande maka 2. Föräldrar 3. Syskon 4. Syskonbarn. Kusiner ärver inte varandra. Saknas legala arvingar går Allmänna Arvsfonden in.

Legat

Specifik sak eller belopp erhållet genom testamente. Är det en sak har detta företräde framför ett belopp. Finns det inte pengar i dödsboet så löses legatet upp.

Legatarie

Den som är utsedd mottagare av legat i testamente.

Liggande häll

Gravvård/gravsten som ligger på graven istället för en stående gravvård/gravsten. Ibland syns liggande stenar framför en stående. Anledningen kan vara att den ursprungliga stående stenen inte har plats för fler namn.

Likbränning

Osnyggt ord för kremering.

Hos oss får du gratis rådgivning

Likfärd

Samma som likprocession och begravningsprocession.

Likkista

Samma som kista.

Likprocession

Numera samma sak som begravningsprocession. Förr kunde det dock vara att man frambar liket utan kista, på bår för allmän beskådan som en visning.

Lister

Lister är ett namn för de tre band som används vid den manuella nedsänkningen av kistan i en jordgrav.

Ljus klädsel

När det efterfrågas en ljus sorgklädsel till begravningen, dock ej vit som blir skrikig. T.ex. ljus grå, beige, puderrosa. Milda ljusa kulörer. När detta efterfrågas bör man inte bära helsvart.

Lockklädsel

Klädsel/drapering som sitter i kistlockets insida. Lockklädseln i enklare kistor kan var gjort i bomullstyg, på fina kistor kan det vara väldigt fina textilier. Lockklädsel finns mest i kistor med gångjärnslock och ej på de allra enklaste kistorna.

Lösöre

Allt ”löst” i bostaden, exempelvis inredningsföremål, husgeråd, möbler, kläder och smycken.

Medborgerlig begravning

Samma som borgerlig begravning.

Minnesalbum

Ett album/pärm med ordningen för begravningsakten dokumenterad i bild och text. Förteckning med avskrift av kort och band på kransar och sorgbuketter runt kistan under begravningsceremonin. Detta sätts in i minnesalbumet, fotografier följer sedan i samma ordning som förteckningen. Eventuella minnesgåvor som inkommit till begravningsbyrån sätts även in där. Albumet tjänar som syfte att de anhöriga inte ska behöva fotografera eller lägga saker på minnet vid själva begravningsceremonin utan enbart koncentrera sig på stunden i sig. Många är fortfarande chockade och minns sedan inte riktigt hur begravningen var. Dessutom blir det ett fint minne med allt man kan behövas veta beträffande begravningen sen i efterhand, allt samlat på ett ställe. Detta är ett sätt att kunna minnas när man tog adjö. Då är ett minnesalbum ett fint sätt att bevara minnet. Vi gör gärna ett album åt dig om du så önskar.

Minnesgåva

I vissa fall ber de anhöriga att man ska donera en minnesgåva istället för att sända blommor till begravningen. Oftast finns det i dödsannonsen förklarat vart de vill att man ska sätta in pengarna t.ex. cancerfonden eller liknande. När man ger en minnesgåva kan man för det mesta skriva en personlig hälsning på denna. Om man får beviset på minnesgåvan skickat till begravningsbyrån så sätter de in detta blad i Minnesalbumet, om inte skickas det direkt till de anhöriga eller till dig själv. När man ber om minnesgåva istället för blommor betyder det dock inte att du inte får ha med dig en handbukett/ros att lägga på kistan, utan det går bra.

Minnesstund

Minnesstund är att samlas till en enklare förtäring efter begravningsceremonin. Att tillsammans med nära minnas den avlida. Hur en minnesstund ser ut är olika från fall till fall, efter önskemål och vad ekonomin tillåter. Ofta går det att hyra en lokal via Svenska kyrkan i närheten av platsen för begravningen. Vill man kan man hyra in catering och slippa jobbet själv. Man kan ställa i ordning ett litet minnesbord med en bild på den avlidna med blommor och ett tänt ljus. Det som traditionellt brukar serveras på minnesstunden är snittar eller smörgåstårta, läsk/mineralvatten/lättöl och sedan kaffe med kaka eller tårta. Men självklart bestämmer du själv hur du vill ha det. Det går även bra att ha en mindre minnesstund hemma privat för de närmst sörjande. Vissa åker iväg och fikar i all enkelhet efteråt eller bokar i förväg på en restaurang. De som väljer att ha minnesstunden för de allra närmsta brukar skriva i eventuell dödsannons ”efter ceremonin skiljs vi åt” för att klargöra att det inte bjuds på något. Vill man bjuda in till minnesstunden så kan man göra det via dödsannonsen eller skicka ut personliga inbjudningar antingen via post eller digitalt. Det finns även de som inte håller minnesstund, ofta har de anhöriga då redan samlats innan begravningen och känner att det räcker.

Mörk klädsel

Traditionell klädsel vid begravning för män svart kostym, vit skjorta, vit slips för de närmsta och svart för resterande herrar. Även mörkgrå och marinblå kostym fungerar för övriga besökare. För damer gäller svart, mörkgrått och marinblått på kostym, dräkt, klänning och kjol, vit blus eller skjorta. Ej urringat och kjol/klänning ska nå till knäet, svarta strumpbyxor, ej barbent. Inga pråliga smycken för varken kvinnor eller män.

Officiant

Officiant är den person som håller i begravningsceremonin. Om ceremonin är enligt Svenska Kyrkans ordning är det prästen som är officiant. Den som håller en borgerlig begravning kallas för borgerlig officiant.

Oförgängligt material

Oförgängligt material betyder beständigt- ej nedbrytbart- material i en urna, såsom koppar, brons, granit och marmor. En sådan urna är gjord för att aldrig förmultna i en jordgrav. I nya gravar på de flesta kyrkogårdar i Sverige tillåts endast urnor av förgängligt material. Urnor i kolumbarier är naturligtvis oförgängliga.

Oskiftat dödsbo

Dödsbo där arvskifte ännu inte har skett. I de fall då t.ex. maka/make övertagit arvet ensam är det viktigt att skifta över pengarna på kontot i banken, oftast finns det gamla kontot kvar i ett år av skattetekniska och praktiska skäl. Det är viktigt att skriva över eventuella fordon och fastigheter på den som ärver dem. Har man ett oskiftat dödsbo där en avliden fortfarande har saker skrivna på sig blir man skyldig att deklarera dödsboet som då aldrig upplöses heller. Arvskiftet upplöser således ett dödsbo och arvtagarna blir nya ägare till arvegodset.

Procession

Samma som begravningsprocession.

Profan begravning

Samma som borgerlig begravning.

Programkort

Begravningsprogram, agenda, programkort eller psalmkort. Denna delas ut till gästerna som kommer till begravningen. En tryckt förteckning med ordningen i begravningsceremonin som alla kan följa. Programkortets framsida bär den avlidnes namn samt födsel- och dödsdatum samt plats och dag för begravningsceremonin. Psalmerna skrivs ut för att de församlade skall slippa leta i psalmboken. Även namnen på officiant, musiker, solist och begravningsbyrå står på baksidan. Programkortet blir ett minne från begravningen som oftast sparas.

Präst

Samma som officiant.

Prästkappa

Röcklin, Alba eller Prästkappa kan prästen ha på sig vid begravning. Prästkappan är en svart, veckad, fotsid kappa som bärs ovanpå kaftanen, ett traditionellt prästerligt ämbetsplagg. Denna förekommer främst i gammalkyrkliga församlingar.

Psalmkort

Samma som programkort.

:

Representant

Evighetens Vila brukar ha en representant vid begravningen som arrangerar eventuella blommor, ljus, begravningsprogram och personliga saker ni kanske önskar ha med på akten. Representanten ser till att det hela blir lugnt, värdigt och vackert, hjälper gästerna vid begravningen och förser vilsna själar med information om eventuell minnesstund samt vägbeskrivning om den är en bit bort. Ca två timmar innan själva begravningsceremonin tar plats så finns representanten där med kistan eller urnan. Efter ceremonin städar denne undan och lägger ut blommor på antingen gravplatsen eller på plats avsedd för detta. Alternativet är om du själv och andra anhöriga önskar göra detta. Du väljer, Evighetens Vila gör allt för att möjliggöra dina önskemål.

Runa

Samma som dödsruna.

Röcklin

En av prästens klädedräkter vid begravning: Röcklin, Alba eller Prästkappa. Röcklinet är en veckad, vit mässkjorta med vida ärmar, med ett vitt eller svart band den s.k. stolan, som hänger ner från axlarna.

Själamässa

Minnesmässa för en avliden ett tag efter dödsfallet.

Själaringning

Klockringning i kyrkan för att kungöra en församlingsmedlems död. Förr ringdes det direkt när man fått vetskap om dödsfallet. Många församlingar har numera själaringning en gång i veckan, andra har det varje nästkommande dag efter de fått vetskap vid en speciell tid. På vissa ställen är det helt avskaffad.

Skott

Namn på den platta i begravningsbilen som kistans främre ben står på. Detta gör så att kistan på ett smidigt sätt kan tas in i och ut ur bilen.

Skötselfria gravar

Benämning på gravplatser som inte kräver de efterlevandes skötsel. Exempel på skötselfria gravar är askgravlundar, kolumbarium, minneslundar, andra gravar som sköts av personal på kyrkogården. Önskar man att en vanlig urn- eller kistgrav skall bli skötselfri kan man ersätta planteringsytan med en stenhäll. Kolla först upp med kyrkogårdens bestämmelser att detta är okej.

Släktgrav

Samma som familjegrav.

Social död

När någon dör lever personen sedan i social mening. Man respekterar den dödes åsikter och den har betydelse för de närmaste. Ett tag efter döden ebbar betydelsen av den avlidne och dess åsikter ut. Personen är då även socialt död, social död föregicks förr av fysisk död.

Nuförtiden kan en människa bli socialt död före sitt dödsfall, t.ex. när de efterlevande inte har någon relation kvar till denne.

Solist

Att ha en solist med vid begravningen är ett sätt att göra det personligt, vackert och minnesvärt. Vi har samarbetspartners att rekommendera till detta. De har alla en passion för sång och musik och önskar fullända ett vackert farväl.

Antingen håller begravningsbyrån i kontakten med solisten eller om du själv önskar bli kontaktad av solisten. Detta för att komma överens om det som ska framföras. Om du har egna önskemål är det bra att förbereda information om låtar, texter och noter. Är det stycken som solisterna ej framfört förut så behöver de litet tid på sig för att förbereda och öva in stycket, gärna 3-4 dagar som minimum.

Är du däremot osäker på vad du vill ha framfört så har solisterna många fina förslag och kan hjälpa dig.

Kostnaden kan variera beroende på uppdrag och omfattning men vanligtvis är det runt 3000-4000 kronor. Ersättning för resa kan också tillkomma vid längre avstånd, så tänk på att prata med solisten om det ifall du själv har kontakten via telefon. Solisten fakturerar Evighetens Vila som sedan ordnar med ersättningen.

Sorgband

Sorgband används idag ytterst sällan och få förstår vad det innebär. Det var ett sätt att markera att man hade sorg, ett svart litet band att fästa på kavaj eller rockslag, en hjälp för en själv och till dem man mötte. Man kunde också bära ett brett sorgband kring vänster arm.

Sorgetid

För kvinnor var sorgetiden 1 år och män 6 månader, då fick man inte gifta sig på nytt efter att ens maka/make avlidit. Denna lag upprättades 1734 och är givetvis inte aktuell längre.

Sorgklädsel

Traditionell klädsel eller när inget annat anges är nedtonade i snitt och utseende. Inga stora smycken eller mycket exponerad hud. Män brukar bära kostym i företrädesvis svart, men mörkblått eller grått fungerar också. Av tradition är man striktare klädd desto närmare anhörig man är. Kutym är svart slips och vit skjorta, de närmaste anhöriga bär dock vit slips. Närmast anhörig är partner, föräldrar, svärföräldrar, barn, syskon, far- och morförälder, syskons partners och barn, föräldrars syskon samt kusiner. För kvinnor är valfriheten större: kostym, dräkt/klänning eller kjol med blus. Samma kulörer gäller här företrädesvis svart men mörkblått och grått fungerar också. Nära anhöriga bär svarta strumpbyxor, barbent är man inte. Kjol/klänning slutar på eller under knäet. Djupa urringningar eller bara armar är ej heller att föredra. Barn kläs i finkläder och då är kulörerna mindre betydande för de mindre barnen, äldre barn bör ha mörka kläder på sig.

Valfri klädsel innebär att du kan välja fritt om du vill ha traditionella mörka kläder eller ljusa diskreta kläder, dock ej helvitt. Man klär sig fint för att hedra den avlidna och undviker kortärmat, kortkort eller djupa urringningar. Skrikiga kulörer brukar undvikas

Ljus klädsel, då brukar det vara milda kulörer som efterfrågas dock inte vitt som sticker ut ordentligt. Då kommer man helt enkelt inte i svarta kläder. Snittet av kläder är dock det samma som för traditionella, fint klädd, inga ärmlösa plagg eller festkläder.

Ibland finns det personlig klädkod t.ex. något som har med hobbys eller intressen som det avlidne haft, eller som ett sista önskemål. Då försöker man göra så gott man kan för att infria dessa. Om det är önskan om skinnställ från en MC-åkare eller färgglad klädsel för att någon älskade det så får man försöka så gott det går.

Sorgsmycken

Speciella smycken som bars förr när en nära anhörig eller framstående person hade avlidit.

Spridning av aska

Samma som utströende av aska.

Svart slips

Se avsnittet under sorgklädsel.

Svepning

Det moment då den avlidne kläs i de kläder de anhöriga sett ut alternativt i svepskjorta. För att sedan bäddas ned i kistan.

Sänkning

Då kistan eller urnan sänks i ned graven. Sänkning av kista sker oftast av sex personer för att säkerställa värdigheten, det är kistbärarna som utför detta om inte personalen från kyrkan gör det efter själva begravningsceremonin. Urnsänkning kan ske av en person. Sänkning av urnan måste ske inom ett år från dödsfallet, det är valfritt om man som anhörig vill delta i detta. Vill man kan även en präst vara med på plats, som anhörig kan man själv vara den som sänker ner urnan i ett band.

Särkullbarn

Barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken/makan. T.ex. från ett tidigare förhållande eller äktenskap.

Tacksägelse

Tacksägelsen håller den avlidnes hemförsamling vanligtvis vid högmässogudstjänsten söndagen efter det att dödsfallet blev känt. Om de anhöriga önskar en begravning i enskildhet tar kyrkan oftast det på söndagen efter begravningen istället. Prästen läser upp den avlidnes namn, efter bönen ringer kyrkklockorna en kort stund.

Tal

Samma som begravningstal.

Testamentarisk efterarvinge

När någon blivit testamenterad en lott men avlidit så att arvingen inträder i dess ställe och tar över lotten.

Testamentsgivare

Samma som testator.

Testamentstagare

Se universell testamentstagare.

Testator

Den person som upprättar sitt testamente och dikterar kraven, testamentsgivaren.

Tyst avsked

På begravningsceremonin då defileringen/avskedet tar plats, händer det att anhöriga eller begravningsgäster håller ett begravningstal d.v.s. säger några ord till den avlidne. Tyst avsked betyder att de närmast anhöriga inte önskar sådana tal.

Universell testamentstagare

Har den döde testamenterat bort hela, eller delar av dödsboet så blir mottagaren dödsbodelägare och kallas då universell testamentstagare.

Urna

Samma som askurna.

Urngrav

Grav/gravplats för askurnor. En urngravplats är endast för urnor då platsen är begränsad, till skillnad mot en kist- eller jordgrav som är avsedd för kistor men för det mesta även rymmer urnor. En urngrav kan vara följande; en gravplats i jord, en urnkammare eller ett kolumbarium.

Urngravsättning

Gravsättning av urna innehållande askan efter en avliden person. Detta måste ske inom ett år från dödsfallet, anhöriga kan välja att vara med eller låta kyrkogårdens personal sköta det själva. Om de anhöriga deltar kan även en präst komma om man så önskar, de anhöriga kan själva sänka ner urnan med ett band om de så önskar. Vid gravsättning i minneslund får anhöriga ej deltaga och de anhörigas askor läggs ej i urnor efter kremering.

Urnkammare

Luftrum, oftast under jord, för en eller flera urnor. I urkammaren ställs således urnorna in alltefter som dödsfall i släkten inträffar. En särskild form av urnkammare kan man även kalla kolumbarium för.

Urnlund / Askgravlund

Gravkvarter eller område på en begravningsplats som uppförts endast för urngravplatser. I gravplatserna i en urnlund får kistor inte gravsättas. Urnlund är inte det samma som minneslund då en minneslund är ett helt anonymt gravskick där askan grävs ner -i sällsynta fall sprids ut- men alltid utan urna.

Urnmaterial

Urnor görs i en mängd olika material med de delas in i två olika kategorier. Förgängligt material bryts ned inom 15 år i jorden, medan oförgängliga inte bryts ned alls. Se även text beträffande förgängliga och oförgängliga urnor.

Urnnedsättning

Samma som urngravsättning.

Urnnisch

En urnnisch är ett fack för en eller flera urnor i kolumbarium/urnmur. Urnnischer kan även förekomma i en vägg i en kyrka eller inne på ett krematorium.

Urnplåt

Graverad plåt/plakett vanligtvis i mässing innehållande namn, födelse- och dödsdatum för den avlidne. Plåten sätts fast på askurnan för att påvisa den dödes identitet, alternativt kan man gravera direkt på oförgängliga urnor.

Valfri klädsel

Valfri klädsel innebär att du kan välja fritt om du vill ha traditionella mörka kläder eller ljusa diskreta kläder, dock ej helvitt. Man klär sig fint för att hedra den avlidna och undviker kortärmat, kortkort eller djupa urringningar. Skrikiga kulörer brukar undvikas. Se mer utförligt om olika klädkoder under sorgklädsel.

Varvbegravning

Då man grävde gravar i rad efter den ordning folket i socknen avled, detta började på 1800-talet i norra Sverige.

Vattenbegängelse

När den avlidne begravs i vatten såsom i sjöar eller till havs, detta var en metod att göra sig av med sina avlidna i forntiden. Numera förekommer sjöbegravning -när den döde ges åt havet- under ordnade eller av nöden tvungna former.

Vila i frid / VIF

Väldigt vanlig hälsning på kort/band i kransar och buketter som skickas dit begravningen tar plats. Förkortas VIF. Svensk motsvarighet till engelskans RIP d.v.s. ”Rest In Peace”.

Visning

Eftersom de flesta dödsfall sker på sjukhus eller någon form av boende väljer många anhöriga att ta sitt sista farväl och samlas där. En del väljer att ha en separat visning strax efter dödsfallet eller en visning i samband med bisättning eller strax före begravningsceremonin. Förr i tiden samlades alla i hemmet där döden inträffat och tog ett sista farväl innan begravningen genomfördes.

Visning är för många väldigt viktigt, att få se den avlidne för att kunna gå vidare i sorgeprocessen. Det är en högtidlig, stilla och vacker stund då de anhöriga har tillfälle att säga sina sista ord ansikte mot ansikte med den avlidne.

Bäst är att ha visning strax efter dödsfallet då den avlidnes utseende fortfarande är oförändrat. Om vi anser att det ej är tillrådigt med visning för öppen kista så upplyser vi er om det. Men ni bestämmer själv om ni vill se den avlidne. I vissa fall väljer en del att ha en sista hälsning vid en stängd kista för den närmaste familjen.

Det finns även de som föredrar att inte ha någon form av visning alls utan föredrar att komma ihåg den anhöriga som denne var i livet.

Vit slips

De närmaste anhöriga bär vit slips på begravningen, övriga bär svart. Läs utförligare under sorgklädsel.